Den allmänna begåvningsnivån är, näst efter ett praktiskt arbetsprov, det bästa måttet som forskning hittat för att förutsäga hur bra någon presterar på jobbet. De särskilt begåvade personerna är generellt mer kreativa, kan fokusera intensivt, har höga krav på sig själva och är bättre på att se helheter och förbättringsmöjligheter på systemnivå. De är bättre på att lösa problem och att hitta de bästa lösningarna, och de kan vara bland de mest lojala medarbetarna. Du som är arbetsgivare har mycket att vinna på att skapa förutsättningar som möjliggör för särskilt begåvad personal att blomma ut.
Vilka jobb passar särskilt begåvade?
En stor fråga som får väldigt olika svar för varje individ. Men rent generellt kan jag ge två olika svar.
Det första svaret är enklare och utgörs helt enkelt av några listor på saker som ofta fungerar för särskilt begåvade i arbetslivet.
Det första svaret är enklare och utgörs helt enkelt av några listor på saker som ofta fungerar för särskilt begåvade i arbetslivet.
Arbetet
Du kommer sannolikt behöva
Du kommer sannolikt behöva
- Daglig stimulans/variation som ger utmaningar och förnyelse
- Att få gehör för nya idéer
- Att kunna gå vidare till nya områden så snart det nuvarande är uttömt.
- Möjlighet att utforma arbetsmiljön så att ovanstående punkter blir möjliga
Organisationen
Bör kännetecknas av
Bör kännetecknas av
- flexibilitet
- platt eller lite hierarki
- få specifika procedurer (bara om de är användbara)
- att de anställdas utveckling och behov är i fokus
- ett utrymme för konstruktiva konflikter
- att makt och inflytande kan erhållas genom expertis, hängivenhet och framgång
Chefen
Bör
Bör
- möjliggöra saker som nämnts ovan, t ex att lita på den anställde och inte kontrollera eller detaljstyra
- erbjuda en strukturera miljö med tydliga ramar, vara tydlig med vad man som grupp försöker åstadkomma och vad individens bidrag ska vara
- ge den anställde frihet inom de ramarna och tillåta experimenterande
- ge prestationsmål som ligger i linje med målet för organisationen som helhet (låter självklart men är väldigt viktigt)
- inte känna att begåvade eller högt kompetenta anställda hotar deras matkposition eller status
Punkterna ovan ger ledtrådar om vad man skulle kunna fråga om när man överväger ett arbete eller en specifik arbetsplats. Om du skulle få en betydelsefull idé, hur skulle den tas emot? Det är klart, ibland kommer ju svaret men får om man ställer en sådan fråga inte alltid visa sig vara sant...
Det andra svaret har fått en egen sida här som heter Vägledning, där jag föreslår att man utgår från hela livet, inte bara jobb eller studier. Valet baseras på värderingar och resultatet kan olika kombinationer av aktiviteter.
När det blir problem
Vissa typer av problem verkar vanligare bland särskilt begåvade i arbetslivet. Tabellen som listar potentiella problem (på sidan Kännetecken) ger en bild av några av dessa.
“[G]ifted adults exhibit an intensity, an insistence on the integrity to do the work at its best, as well as chronic impatience with shoddy work and slow thinkers.
Gifted adults work too quickly, get bored, and show it. They raise the standards for everyone else, and that is always resented. They have odd approaches to things, which irritates their coworkers. They ask for more work and make enemies.”
Stress och utbrändhet
Jag själv och flera andra ser detta som ett av de vanligaste problemen. Att vara uttråkad kan i sig vålla stor stress, likaså en känsla av utanförskap. En annan risk är att man tar på sig fler och mer övergripande arbetsuppgifter än vad som ingår i ens arbetsbeskrivning. Den som ser hur strukturer borde förändras kanske försöker få till en förändring som ingen annan bett om eller vill ha. Den personen kanske heller inte följer alla regler utan väljer sin egen lösning. För den som inte vet hur man ska smidigt manövrera andra åt det håll man vill eller inte har verktyg att hantera frustrationen kan det kännas oöverstigligt.
Jag vill också påminna om att många saknar kunskap om sin förmåga jämfört med andras. Vissa underskattar sina förmågor, medan andra överskattar dem. Någon som aldrig behövt fundera över var gränsen går utan alltid bara kunnat köra på kan hamna i att ta på sig för mycket, både i och utanför jobbet.
Jag själv och flera andra ser detta som ett av de vanligaste problemen. Att vara uttråkad kan i sig vålla stor stress, likaså en känsla av utanförskap. En annan risk är att man tar på sig fler och mer övergripande arbetsuppgifter än vad som ingår i ens arbetsbeskrivning. Den som ser hur strukturer borde förändras kanske försöker få till en förändring som ingen annan bett om eller vill ha. Den personen kanske heller inte följer alla regler utan väljer sin egen lösning. För den som inte vet hur man ska smidigt manövrera andra åt det håll man vill eller inte har verktyg att hantera frustrationen kan det kännas oöverstigligt.
Jag vill också påminna om att många saknar kunskap om sin förmåga jämfört med andras. Vissa underskattar sina förmågor, medan andra överskattar dem. Någon som aldrig behövt fundera över var gränsen går utan alltid bara kunnat köra på kan hamna i att ta på sig för mycket, både i och utanför jobbet.
Depression och utanförskap
Jag har valt att slå ihop dessa två eftersom de ofta verkar uppträda tillsammans, men depression kan ha många olika orsaker. En är existentiell depression, som kan handla om funderingar kring döden och alltings mening, men också att man blivit desillusionerad. Mobbning på arbetsplatsen kan naturligtvis förekomma och medföra allvarliga problem. Det finns inga data på om risken är högre om man är udda på just detta sätt. Jag har träffat på en person som hade stötts ut från sin förra anställning eftersom tongivande kollegor tyckte hon presterade för mycket och var för ambitiös. Tyvärr tyckte även chefen det och anställningen avslutades med hänvisning till det sociala och “svårigheter att samarbeta”.
När det gäller särskilt begåvade barn återkommer tyvärr motstånd mot att låta dessa barn träffas och samarbeta i skolan. Man kan möta åsikten att barn “ska lära sig att umgås med alla”, som om det vore svårt att få tillfällen till det. Hemligheten med att hitta en känsla av tillhörighet är att hjälpa barnen hitta likar och sammanhang där de kan känna att de kan vara sig själva, inte att de ska behöva anpassa sig. För vuxna finns mycket större möjligheter att hitta andra som fungerar på liknande sätt, men det betyder inte att alla lyckas eller att alla ens vet vad de borde leta efter.
Jag har valt att slå ihop dessa två eftersom de ofta verkar uppträda tillsammans, men depression kan ha många olika orsaker. En är existentiell depression, som kan handla om funderingar kring döden och alltings mening, men också att man blivit desillusionerad. Mobbning på arbetsplatsen kan naturligtvis förekomma och medföra allvarliga problem. Det finns inga data på om risken är högre om man är udda på just detta sätt. Jag har träffat på en person som hade stötts ut från sin förra anställning eftersom tongivande kollegor tyckte hon presterade för mycket och var för ambitiös. Tyvärr tyckte även chefen det och anställningen avslutades med hänvisning till det sociala och “svårigheter att samarbeta”.
När det gäller särskilt begåvade barn återkommer tyvärr motstånd mot att låta dessa barn träffas och samarbeta i skolan. Man kan möta åsikten att barn “ska lära sig att umgås med alla”, som om det vore svårt att få tillfällen till det. Hemligheten med att hitta en känsla av tillhörighet är att hjälpa barnen hitta likar och sammanhang där de kan känna att de kan vara sig själva, inte att de ska behöva anpassa sig. För vuxna finns mycket större möjligheter att hitta andra som fungerar på liknande sätt, men det betyder inte att alla lyckas eller att alla ens vet vad de borde leta efter.
Jag trivs inte, min kompetens utnyttjas inte, jag hittar inte "rätt"
Vissa individer behöver inte så mycket variation i sitt jobb. De flesta särskilt begåvade individer behöver betydligt mer än andra. Variation betyder inte bara att det ska hända mycket saker, utan kanske att man behöver söka sig vidare till nya positioner, nya arbetsplatser, eller nya yrkesområden efter de första blivit "uttömda" på variation. För sådana personer finns inget "idealiskt" rätt ställe, det handlar istället om en fungerande rytm.
Om man som anställd känner att ens kompetens inte utnyttjas trivs man sämre, så kanske har det också betydelse. Den risken blir större ju fler olika saker man kan. Men även i detta fall handlar det för det mesta om att gå tillbaka till vad man vill och se om man kan hitta något steg åt rätt håll. Kanske finns möjligheter att utvecklas på arbetsplatsen, eller att kombinera med annat.
Vissa individer behöver inte så mycket variation i sitt jobb. De flesta särskilt begåvade individer behöver betydligt mer än andra. Variation betyder inte bara att det ska hända mycket saker, utan kanske att man behöver söka sig vidare till nya positioner, nya arbetsplatser, eller nya yrkesområden efter de första blivit "uttömda" på variation. För sådana personer finns inget "idealiskt" rätt ställe, det handlar istället om en fungerande rytm.
Om man som anställd känner att ens kompetens inte utnyttjas trivs man sämre, så kanske har det också betydelse. Den risken blir större ju fler olika saker man kan. Men även i detta fall handlar det för det mesta om att gå tillbaka till vad man vill och se om man kan hitta något steg åt rätt håll. Kanske finns möjligheter att utvecklas på arbetsplatsen, eller att kombinera med annat.
Hur ska jag som är särskilt begåvad göra?
En studie om arbetskonflikter som gjordes i Nederländerna (studien var liten och resultaten är bara exempel på hur det skulle kunna se ut) resulterade i råd till den särskilt begåvade anställde att.
- fråga mer istället för att presentera färdiga slutsatser
- kommunicera istället för att ta rollen som expert
- ge motparten tid att tänka efter och smälta det som sagts
- se till att andra inte behöver förlora ansiktet
- be om hjälp och låt inte konflikten eskalera
Råd som begåvade vuxna ger till varandra i olika form på hemsidor, forum etc återkommer också till liknande råd:
- fråga och säg “det verkar som om…” eller “jag kan ha fel, men kan det vara så att…”, snarare än att säga “det är uppenbart att…” eller “alla fattar ju att…”.
- försök göra dig mer inflytelserik genom att jobba med andra och få dem att känna sig delaktiga
- kom ihåg att andra kan ha rätt och du kan ha fel även om du har bättre argument
- kom ihåg att regler och hela system är gjorda för personer som fungerar annorlunda, men reglerna gäller även för dig
- det gäller att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och "sociala uppgifter" på arbetsplatsen
- du kommer att behöva hitta sätt att hantera frustration över saker och personer
Jag kompletterar dessa med några extra tips:
- Hushåll med energin. Lägg den på aktiviteter och personer som ger dig något.
- Din intressenivå eller ditt engagemang varierar mer än de flestas.
- Det går inte att koncentrera sig en hel arbetsdag. Om man har lätt för djup koncentration och intensivt fokus behöver man varva det med fler pauser eller andra typer av arbetsuppgifter.
