Minnesteknik för särskilt begåvade

Om man utgår från att du är rätt så intelligent, hur ska du göra för att dra nytta av det när du behöver lära dig saker, eller med andra ord: hur memorerar man enklast om man är särskilt begåvad? Det korta svaret är: ungefär på samma sätt som alla andra. Ett lite längre svar kommer nedan.

I den klassiska boken “Bias in mental testing” skriver Arthur Jensen om begåvning och tester, och kommer även in på samband mellan begåvning och inlärning. Den som är mer intelligent är inte generellt bättre på att memorera meningslösa listor, lära sig enkla motoriska färdigheter eller annat liknande. Man glömmer dessutom lika mycket och lika snabbt som andra när man väl lärt in det. Men det finns situationer där inlärning plötsligt visar samband med intelligensnivå, dvs där den som är intelligent faktiskt har nytta av det. När är det? Jensen redovisar vad forskningen visat.

​“Learning is more highly correlated with IQ when the material to be learned is
hierarchical, in the sense that the learning of later elements depends on mastery of earlier elements.”

“Learning is more highly correlated with IQ when the material to be learned is
meaningful, in the sense that it is in some way related to other knowledge or experience already possessed by the learner.”

“Learning is more highly correlated with IQ when the nature of the learning task
permits transfer from somewhat different but related past learning.”

​De här punkterna liknar varandra och har att göra med att koppla ihop materialet man ska lära sig till annat man redan kan. En intelligentare person kan göra det effektivare. Motsatsen är att bara “pränta in” saker utan att tänka. Gör man det spelar intelligensen ingen roll, så i de situationerna utnyttjar någon som är särskilt begåvad inte sina styrkor. 

“Learning is more highly correlated with IQ when it is intentional and the task
calls forth conscious mental effort and is paced in such a way as to permit the subject to ‘think.’” 

“Learning is more highly correlated with IQ when the material to be learned is of
moderate difficulty and complexity.” 
​
“Learning is more highly correlated with IQ when the learning material is more
age related.” 

​När det är lagom svårt har man alltså större möjligheter att utnyttja alla strategier man har. Jag tolkar det som att man får möjlighet till och hinner med det där som de första punkterna handlar om. 

​“Learning is more highly correlated with IQ at an early stage of learning some­thing  new than is performance or gains later in the course of practice.”

​Det här punkten säger i princip att ju längre man kommer, desto större roll spelar det hur mycket tid och energi man lägger. Ren ihärdighet kan delvis väga upp begåvning, och intelligens märks därför tydligast innan personen hunnit lägga ner mycket tid och övning. 

​“Learning is more highly correlated with IQ when the amount of time for learning
is fixed for all students.” 

​Om alla kan dra nytta av de övriga punkterna kan alltså en intelligentare individ i allmänhet göra det snabbare.

​I den definition av intelligens som finns i artikeln “Mainstream science on intelligence…” av Gottfredson nämns egenskaper som att resonera, tänka abstrakt, förstå komplexa idéer, ge mening åt saker och klura ut. Det är de här sakerna som man kan utnyttja. Självklart är det möjligt att lära sig saker även om man inte alls använder de knep som listas ovan. Men de ger ledtrådar till hur man kan göra samma sak enklare och snabbare. Jag sammanfattar det i två punkter, och den som läst om studieteknik känner kanske igen sig:

1. Materialet ska så mycket som möjligt bygga på tidigare kunskaper man redan har och associeras med varandra i system som hänger ihop. Associera, hitta samband! Läs gärna om minnestekniker (här är ett exempel som bygger på vanliga principer).
2. Materialet ska anpassas så att det blir lagom svårt och går lagom fort för just dig. Börja med det som ligger nära det du kan och bygg stegvis upp något som passar dig. Om det går för fort sakta ner, eller anteckna med målet att kunna ta det i lägre tempo senare. 

Förutom de här teknikerna, som har med just inlärningen att göra, finns självklart mycket annat som kan sägas höra till det bredare området “studieteknik”. Sömn, kost, motion, hur man läser en fackbok i motsats till en skönlitterär bok m.m. För den som vill veta mer om studieteknik i allmänhet finns många resurser och böcker, t ex “Björns studieteknik” från KTH. 

---

​Källor
Gottfredson, L. S. (1997). Mainstream science on intelligence: An editorial with 52 signatures, history, and bibliography. Intelligence, 24(1). Finns online: 
http://www.intelligence.martinsewell.com/Gottfredson1997.pdf.
Hela definitionen i original:
"Intelligence is a very general mental capability that, among other things, involves the ability to reason, plan, solve problems, think abstractly, comprehend complex ideas, learn quickly and learn from experience. It is not merely book learning, a narrow academic skill, or test-taking smarts. Rather, it reflects a broader and deeper capability for comprehending our surroundings--"catching on," "making sense" of things, or "figuring out" what to do."

Jensen, A.R. (1980) Bias in mental testing. New York: The free press
Hela boken finns online: http://emilkirkegaard.dk/en/wp-content/uploads/Bias-in-Mental-Testing-Arthur-R.-Jensen.pdf