Särskilt begåvade personer är normalt inte medlemmar i Mensa

Ibland kan man se artiklar om hur smarta eller begåvade personer mår eller fungerar, och en del av den forskningen är gjord på medlemmar i föreningen Mensa. Ett exempel dök upp nyligen, artikeln “High intelligence: A risk factor for psychological and physiological overexcitabilities” i vilken författarna Karpinski, Kolb, Tetreault och Borowski hittade fler fysiska och mentala problem än väntat hos den grupp de undersökte.

Det finns flera skäl till att man som forskare väljer att använda Mensa. Gruppen är redan begåvningstestad så man slipper göra det själv, det finns färdiga medlemslistor som man kan skicka ut enkäter till osv. Men det finns också flera tunga skäl att inte generalisera resultat som handlar om föreningen Mensa till alla intelligenta individer. För att kunna generalisera ska den grupp personer man undersökt vara så lika som möjligt den grupp man vill uttala sig om. Men är medlemmarna i Mensa typiska för begåvade individer i stort?

Mensa Sverige har i skrivande stund ca 6 600 medlemmar. Statistiskt torde det finnas ungefär 200 000 personer i Sverige som skulle kunna kvalificera sig. Mensa består därför av drygt tre procent av möjliga medlemmar i Sverige, och det är en av de högsta andelarna något land kan uppvisa. Bara att det är så få av alla tillgängliga individer gör att man bör bli misstänksam, för kanske är det då en eller flera andra faktorer som utmärker den här gruppen förutom intelligensnivån. De här få procenten är personer som hört talas om föreningen, som blivit intresserade av att bli medlem trots de många missuppfattningar som finns, som genomfört ett begåvningstest med tillräckligt högt resultat för att kvalificera sig för medlemsskap, och som betalat medlemsavgiften och gått med. Man kan argumentera för att var och en av dessa punkter gör att gruppen medlemmar i Mensa är definierad utifrån mer än bara ett högt resultat på begåvningstest.

Det finns flera tillfällen då resultat från forskning på Mensa-medlemmar blir ovanliga eller visar sig skilja sig från allmänheten. Som några exempel kan nämnas Falck (2013) och några av de svenska studier som gjorts (Persson, 2007; Persson, 2009). I de svenska studierna har dessutom en ovanligt låg andel av de tillfrågade medlemmarna svarat, vilket ger ytterligare skäl att vara spektisk mot siffrorna. ​

Jag misstänker att en stor faktor som snedvrider resultatet är alla de missuppfattningar om föreningen som finns, myter om hur medlemmar är och vad man gör. Det anses nördigt, och enligt min egen erfarenhet är det inte så vanligt att vilja gå med i Mensa även om man kan. I Sverige där jantelagen fortfarande lurar i bakgrunden är det desutom vanligt att inte berätta om sitt medlemsskap.

Mensa fyller ett viktigt socialt syfte för många av sina medlemmar. Det ger en chans att träffa personer från helt andra sammanhang men som ändå (oftast) hänger med när man förklarar saker, och man får tillgång till ett nätverk av medlemmar världen över. En chans att känna sig normal. Mensa har dessutom gjort ett väldigt betydelsefullt arbete med att informera om begåvade barn och deras behov, både i skolor och andra sammanhang. Men om man ska forska är det bra att komma ihåg att det är just dessa medlemmar man undersöker, inte alla särskilt begåvade.

---

Källor

Falck, S. E. (2013). Attachment Styles and Experience of Workplace Interpersonal Relating in Intellectually Gifted Adults. Del av doktorsexamen, Middlesex University. Hämtad 2017-12-31 från https://ihbv.nl/cms/wp-content/uploads/2015/01/Sonja-Esterhuyse-Falck-Research-Report.pdf

Karpinski, R. I., Kolb, A. M. K., Tetreault, N.A. & Borowski, T. B. (2018). High intelligence: A risk factor for psychological and physiological overexcitabilities.​ Intelligence, 66, 8-23. Hämtad 2018-01-03 från http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0160289616303324

Persson, R. S.(2007). The myth of the anti-social genius. A survey study of the socio-emotional aspects of High-IQ individuals. Gifted and Talented International, 22(2), 19-34.

Persson, R. S. (2009). Intellectually gifted individuals’ career choices and work satisfaction: a descriptive study. Gifted and Talented International, 24(1), 11-24.