“A lesson which many gifted persons never learn as long as they live is that human beings in general are inherently very different from themselves in thought, in action, in general intention, and in interests.
“A lesson which many gifted persons never learn as long as they live is that human beings in general are inherently very different from themselves in thought, in action, in general intention, and in interests.
Många har ingen aning vad särskild begåvning innebär
Det finns stöd i forskning för att särskilt begåvade individer inte bara utvecklas snabbare under uppväxten, utan på ett kvalitativt annorlunda sätt.
“The child who deals with abstract concepts early brings those concepts to bear on all later experience. This different, more complex way of processing experience creates essentially different experience. The result is that the differences, far from shrinking as the child develops, are likely to grow larger.”
För att belysa just en annorlunda kombination av egenskaper formulerades under nittiotalet denna definition av särskild begåvning:
“Särskild begåvning kännetecknas av en asynkron utveckling där avancerade kognitiva förmågor och förhöjd intensitet tillsammans skapar inre upplevelser och en medvetenhet som skiljer sig kvalitativt från genomsnittet. Denna asynkronicitet ökar med högre intellektuell förmåga. Att särskilt begåvade barn är unika gör dem synnerligen sårbara och därför krävs förändringar i föräldrars, lärares och specialpedagogers sätt att behandla dem för att de ska utvecklas optimalt.”
|
Asynkronicitet handlar framförallt om det inre, som då ens tankar är mer utvecklade än känslorna. Man kan ställas inför väldigt jobbiga saker barn normalt inte råkar ut för. Det kan också handla om att ens visioner och kreativitet ligger före motoriken, så att det man kan föreställa sig inte går att genomföra i praktiken.
|
“Jag minns när jag var 4 år och plötsligt förstod att alla skulle dö. Ångesten som slog mig då kommer jag aldrig att glömma.” |
|
Asynkroniciteten kan också vara utåt, att man är ur fas med andra i sin omgivning. Detta påverkar hur man förhåller sig till andra, och kan leda till en känsla av att inte höra till eller att något är fel. Denna känsla av utanförskap tycka vara ett av de vanligaste problemen för särskilt begåvade.
|
"Jag var oftast ensam. Jag blev inte direkt mobbad men var aldrig riktigt med. Jag kunde tänka att de jämnåriga var barnsliga och dumma. Men det var ju en elak och inte alls okej bedömning av mina medmänniskor, alltså var det mig det var fel på." |
"The gifted child does not say 'I am gifted'. He can't understand why everyone else is so stupid. It is not only the gifted child who experiences this problem. The gifted adult's insights are so obvious to him that it is rarely comprehensible why others have difficulty with them"
Det är väldigt olika
Beskrivningen ovan, och stora delar av hela den här hemsidan, försöker beskriva sådant som är gemensamt för de som är särskilt begåvade. I själva verket är det en grupp med mycket stora variationer mellan individer. Den här sidan fokuserar på 2-3 procenten av befolkningen, och det finns väldigt stora skillnader mellan individer i den gruppen. Bland annat skiljer det sig åt mellan olika nivåer av begåvning.
Det finns ett antal förslag till nivåer av begåvning. De vanligaste skiljer mellan "Gifted, "Highly gifted" Exceptionally gifted" och "Profoundly gifted", dvs fyra nivåer inom det som på svenska kan kallas särskilt begåvning. På svenska finns ännu inga vedertagna termer för dessa nivåer. Generellt blir de drag som utmärker särskilt begåvade mer uttalade ju högre begåvningen är, men även här är det väldigt individuellt.
Vad bör särskilt begåvade personer tänka på?
Väldigt många olika saker självklart. Men om man begränsar sig till potentiella problem i samspelet med andra människor och annat i vårt samhälle kan man lista några saker som det är bra att ha koll på.
Corten, Nauta & Ronner i Nederländerna listar vad de kallar “core learning points” för särskilt begåvade individer och menar att de här punkterna, som de stött på gång på gång, gäller enligt deras åsikt nästan alla särskilt begåvade individer. Deras punkter (i min översättning):
- Känslor är fakta. Se andras känslor som kalla fakta.
- Samhället bygger på subjektivitet. De flesta beslut görs subjektivt även om de presenteras på annat sätt. Presentationen av dig själv, t ex i en profil eller jobbansökan, är också en blandning av subjektiva och personliga faktorer. Skäms inte för det.
- Se upp för skönmålning. Företag presenterar ibland en skönare bild av hur saker fungerar än hur det ser ut i verkligheten. Undersök så grundligt du kan för att minska risken för besvikelser.
- Lär dig acceptera att organisationsprocesser tar tid. Precis som 50 personer går av en buss långsammare än två kan också beslut ta längre tid.
- Försök lära dig att hålla dig på samma våglängd som den som lyssnar på dig.
- Var inte rädd för att uttrycka en avvikande åsikt. Utgå inte från att den kommer att avfärdas.
- Som särskilt begåvad tänker du snabbare och på andra nivåer, och du lägger märke till fler saker. Ha tålamod med andra.
- Samtidigt är du också människa och gör fel. Kom ihåg det.
- Det är OK att göra misstag. Erkänn dem när de händer.
- Det är OK att bli arg, men håll det till den specifika situationen och låt det inte påverka hur du beter dig generellt i kontakt med andra.
- Visa tillbörlig respekt för det rutinarbete som krävs för att samhället ska fungera. Som särskilt begåvad passar det dig inte, men du drar stor nytta av det.
Källor
Det inledande citatet ("A lesson wich..."):
Hollingwirth, L. S. (1942). Children above 180 IQ Stanford-Binet: Origin and development. Yonkers-on-Hudson, NY: World Book Company. (sid 259-260)
Citatet "The child who deals with abstract concepts...":
Tolan, S. (1994). Discovering the gifted ex-child. Roeper Review 17(2), 134-138.
Begåvning innebär en kvalitativt annorlunda utveckling: Se bland annat
Neihart, M., Reis, S. M., Robinson, N. M. & Moon S. M. (Red.). (2002). The social and emotional development of gifted children; What do we know?. Waco, TX: Prufock Press Inc.
Pfeiffer, S. I. (Red.). (2008). Giftedness i children: Psycho-educational theory, research, and best practices. New York, NY: Springer.
Silverman, L. K. (Red.). (1993). Counselling the gifted and talented. Denver, CO: Love Publishing Company.
Definitionen "Särskilt begåvning kännetecknas av...":
Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur och Kultur. (sid 72)
Citatet "The gifted child does not say 'I am gifted'...":
Willings, D. (1984). Considerations in counselling the creatively gifted. International Journal of the Advancement of Counselling, 7(1), 3-13.
Nivåer av begåvning:
Silverman (2016), se ovan.
Ruf, D. L. (2009). 5 levels of gifted: School issues and educational options. Tuscon, AZ: Great Potential Press.
Learning points:
Corten, F., Nauta, N. & Ronner S. (2006). Highly intelligent and gifted employees - key to innovation? Academic paper, International HRD-conference 2006.
Hollingwirth, L. S. (1942). Children above 180 IQ Stanford-Binet: Origin and development. Yonkers-on-Hudson, NY: World Book Company. (sid 259-260)
Citatet "The child who deals with abstract concepts...":
Tolan, S. (1994). Discovering the gifted ex-child. Roeper Review 17(2), 134-138.
Begåvning innebär en kvalitativt annorlunda utveckling: Se bland annat
Neihart, M., Reis, S. M., Robinson, N. M. & Moon S. M. (Red.). (2002). The social and emotional development of gifted children; What do we know?. Waco, TX: Prufock Press Inc.
Pfeiffer, S. I. (Red.). (2008). Giftedness i children: Psycho-educational theory, research, and best practices. New York, NY: Springer.
Silverman, L. K. (Red.). (1993). Counselling the gifted and talented. Denver, CO: Love Publishing Company.
Definitionen "Särskilt begåvning kännetecknas av...":
Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Stockholm: Natur och Kultur. (sid 72)
Citatet "The gifted child does not say 'I am gifted'...":
Willings, D. (1984). Considerations in counselling the creatively gifted. International Journal of the Advancement of Counselling, 7(1), 3-13.
Nivåer av begåvning:
Silverman (2016), se ovan.
Ruf, D. L. (2009). 5 levels of gifted: School issues and educational options. Tuscon, AZ: Great Potential Press.
Learning points:
Corten, F., Nauta, N. & Ronner S. (2006). Highly intelligent and gifted employees - key to innovation? Academic paper, International HRD-conference 2006.
