När man tar upp särskild begåvning som något en psykolog, terapeut eller annan professionell behöver ta hänsyn till kan man få reaktioner som “begåvning är faktiskt inte det enda man behöver titta på”, eller “begåvning är en resurs, inte ett problem”. Jag har också fått höra åsikten att “begåvning är inget problem, så om personen har problem är det alltid något mer också”. Erfarenheten från mig själv och andra visar att just en oförstående eller illa anpassad miljö oftare är det avgörande snarare än någon funktionsnedsättning hos individen. ​Påståendena ovan är korrekta, men samtidigt för onyanserade för att kunna hjälpa en individ med problem vidare. 

Med informationen på den här hemsidan hoppas jag ge fler dimensioner av särskild begåvning och hur den, som en faktor bland flera, kan bli avgörande för bedömningar, för val av åtgärd eller behandling och för hur man bemöter och lägger upp kontakten. ​

Informera!

Det är, som jag skrivit på andra ställen, enligt min egen erfarenhet inte ovanligt att särskilt begåvade individer själva inte vet om sin begåvning. Och framförallt: de som gör det har fortfarande normalt ingen kunskap om vanliga personlighetsdrag eller risker som följer med i paketet. 

I princip alla psykologer eller terapeuter som skrivit om särskilt begåvade klienter betonar att dessa individer behöver lära sig om vad som är normalt för dem. Det kan låta självklart, men här handlar det om att terapeuten själv behöver känna till vad som är normalt och inte, och att de behöver berätta det. Det är knappast möjligt att tänka sig till att det "normala" innebär höga krav på sig själv och perfektionistiska drag, att vara nyfiken på nya saker och vilja lära sig mer, att ha dåligt tålamod med andra som inte hänger med. Eller att det är vanligt att känna sig utanför, eller känna sig misslyckad eftersom man har orealistiska mål. Om man visar en lista på drag för att se om klienten känner igen sig behöver man inte ens berätta att det handlar om begåvning om man tror att de skulle ha svårt att ta till sig det. 

Artiklar

Här listas några tillgängliga artiklar för den som vill lära mer. Ytterligare artikeltips och annat kommer senare. 

Grobman, J. (2006). Underachievement in exceptionally gifted adolescents and young adults: A psychiatrist’s view. Journal of Secondary Gifted Education, 17(4), 199-210.
​
Jacobsen, M. (1999). Encountering the gifted self again, for the first time. Advanced Development, 8, 9-29.

Lind, S. (​1999). Fostering adult giftedness: Acknowledging and addressing affective needs of gifted adults. CAG Communicator, 30(3). 

Lovecky, D. L. (1986). Can you hear the flowers singing? Issues for gifted adults. Journal of Counseling and Development 64(9), 572-575.

Roeper, A. (1982). How the gifted cope with their emotions. Roeper Review, 5 (2), 21-24. 

Rocamora, M. (1992). Counseling issues with recognized and unrecignized gifted adults. Advanced Development, 4.